En kronograf i en klocka mäter aldrig finare än balansen

En kronograf är en klocka med ett inbyggt tidtagarur. Två tryckknappar startar, stoppar och nollställer en mätning utan att tidvisningen rörs, och förfluten tid samlas upp i de små rundlarna på tavlan. Ringen med fallande siffror längs kanten är en tachymeterskala, som räknar om en mätning till ett antal per timme. Hur fint kronografen kan mäta beror inte på siffrorna på tavlan utan på den svängande balansen inne i verket. Tidtagaren hämtar sin energi ur samma fjäder som driver klockan, så låter du den gå i flera dygn tar gångreserven slut tidigare.

Vad en kronograf gör

En vanlig klocka visar vad tiden är. En kronograf kan dessutom mäta hur lång tid något tar. När du trycker på startknappen börjar en extra sekundvisare i mitten röra sig. Ett par mindre rundlar på tavlan är räkneverk, som räknar minuter och ibland timmar. Tidtagarfunktionen är en så kallad komplikation, en funktion utöver tidvisningen, och det finns fler komplikationer byggda efter samma princip.

Vad de två tryckknapparna gör

De flesta kronografer har två tryckknappar, oftast en ovanför och en under kronan. Den övre startar och stoppar mätningen, den nedre nollställer den. Mekaniken bakom är komplex, eftersom funktionen ska kunna kopplas in och ur mot det löpande verket utan att rubba tidvisningen. Kronografmekaniken är byggd ovanpå samma mekaniska urverk som i en klocka utan tidtagare.

Horisontell eller vertikal koppling, så startar tidtagaren

Kronografen måste hämta sin rörelse från det verk som redan går, och det sker genom en koppling. I en horisontell koppling går kugghjul i ingrepp mot varandra när du trycker på start. I en vertikal koppling ligger delarna i stället staplade på varandra, så att inga hjul behöver gripa in i varandra. Det tar bort det ryck i visaren som annars kan uppstå när du trycker på start eller stopp. Två klockor kan skilja sig i kronografens noggrannhet och slitstyrka beroende på vilken koppling de har. Seikos kaliber 8R46 bygger på en vertikal koppling.

Så skiljer sig kolonnhjul och kam i en kronograf

Kopplingen avgör hur tidtagaren griper tag. Ordningen mellan start, stopp och nollställning styrs av en egen mekanism, som finns i två varianter. Det ena sättet bygger på ett kolonnhjul, en liten komponent med pelare som liknar toppen av ett borgtorn. Kolonnhjulet styr start, stopp och nollställning. Det andra bygger på en kam med hävarm. Seiko anger att ett kolonnhjul ger en bättre känsla i knapparna än en konstruktion med kam och hävarm. Kammen utför samma funktion som kolonnhjulet, och skillnaden ligger i anslaget vid knapptryckningen, inte i vad mekanismen klarar. Varken kolonnhjulet eller kammen rör balansen, så ingen av dem avgör hur fint klockan kan mäta. Kaliber 8R46 har dessutom kolonnhjul.

Balansen sätter taket för hur fint du kan mäta

I ett mekaniskt verk släpper ankaret fram steghjulet en tandlängd i taget, och varje gång det sker får balansen en knuff. Sekundvisaren glider inte jämnt runt tavlan utan flyttar sig ett hopp per knuff. Kronografens centrala visare drivs från samma hjulverk och rör sig i exakt samma takt. En mekanisk kronograf kan inte skilja ut ett kortare intervall än ett sådant steg.

Verkets frekvens säger hur många steg det blir. Verket i Sinn 103 St Sa, kaliber Concepto C99001, gör 28 800 halvsvängningar i timmen, vilket blir åtta i sekunden. Visaren hoppar då åtta gånger per sekund, och kortare än en åttondels sekund går inte att läsa ut. Seikos kaliber 8R48 ligger på samma 28 800 halvsvängningar i timmen. Verket i Omega Speedmaster Moonwatch, kaliber 3861, går på 3 hertz. Eftersom en svängning är en rörelse ut och tillbaka blir det sex knuffar i sekunden, och visaren mäter i sjättedelar.

Graderingen på tavlan måste sammanfalla med visarens steg. Åtta steg i sekunden ger därför åttondelar, och sex steg i sekunden ger sjättedelar. En femtedelsgradering träffar inget av stegen i någotdera fallet, utom på hel sekund. En gradering som är finare än steget går inte att läsa ut alls, hur fint den än är tryckt. Upplösning är inte detsamma som gångnoggrannhet. Upplösningen handlar om hur litet intervall visaren kan markera, medan en kronometercertifiering mäter hur mycket verket går fel per dygn, i ett test som löper 12 till 20 dagar med växlande temperatur och läge. Begreppen balans och steg finns förklarade i klockordlistan.

Så läser du tachymeterskalan på en kronograf

Tachymeterskalan gör om en mätt tid till ett antal per timme. Du startar kronografen vid en startpunkt, stoppar den efter en känd sträcka, och läser av det tal som den centrala sekundvisaren pekar på. Skalan är graderad så att hastigheten kan läsas i kilometer i timmen över en sträcka på 1 000 meter.

Skalan bryr sig inte om vilken enhet du mätte i. Tar en kilometer 40 sekunder pekar visaren på 90, och svaret är 90 kilometer i timmen. Hade du mätt en engelsk mil i stället hade samma utslag betytt 90 engelska mil i timmen. Var sträckan 2 kilometer multiplicerar du talet med 2 och får 180. Var den en halv kilometer tar du hälften och får 45. Skalan fungerar också för annat än sträckor. Tar ett arbetsmoment 20 sekunder pekar visaren på 180, vilket blir 180 moment i timmen. Hinner du 15 moment på de 20 sekunderna blir det 2 700 i timmen.

Skalan kan bara användas när mätningen tar mindre än 60 sekunder. Tar det längre har sekundvisaren gått runt hela tavlan och börjat om, och då finns inget tal att läsa. Över en kilometer betyder det att skalan aldrig kan svara under 60 kilometer i timmen.

I den andra änden finns ingen mekanisk gräns, men avläsningen blir grövre ju kortare mätningen är. Halveras mättiden fördubblas talet: 40 sekunder ger 90, och 20 sekunder ger 180. Ju kortare mätningen blir, desto större bit av skalan motsvarar varje steg som visaren tar. Graderingen måste därför sluta någonstans, och vid den snabba änden hoppar talet så mycket mellan två steg att avläsningen bara blir ungefärlig.

Vad händer om du låter kronografen gå?

Seikos kaliber 8R48 går omkring 45 timmar fullt uppdragen, men kortare tid när tidtagaren används kontinuerligt. Låter du kronografen gå i flera dygn tar i första hand gångreserven slut tidigare än annars.

Fjäderns kraft avtar i takt med att den löper ut, och en mekanisk klocka går jämnast när fjädern hålls uppdragen. En kronograf som får gå dygn efter dygn tömmer fjädern snabbare och håller då sin takt sämre mot slutet av gångreserven. Mer om service och skötsel finns hos Klockstil.

Varför kronografen finns kvar på moderna klockor

Kronografen ger tavlan ett tekniskt, sportigt uttryck, och den bär med sig tiden då den var ett verktyg för förare och ingenjörer. På Omega Speedmaster sitter tachymeterskalan på lünetten.

Senast faktagranskad: 6 oktober 2026